Hoppa till innehåll
Två provningskoppar tamari med etiketter för sort och salthalt
Foto: 田舎暮らし大好き人間, CC BY-SA 4.0
  • Sojasort
  • たまり醤油

Tamari

Sojans urform, tyngst i både kropp och umami.

Smakprofil

umamität umami 95%
jäsningmörk jäsning 85%
sältasälta 70%
sötmamörk sötma 45%

Styrkorna är redaktionella bedömningar på en skala inom den egna familjen, inte mätvärden. De går att jämföra mellan sorterna i soja, inte rakt av mot en annan familj.

Ursprung Chubu är hemtrakten

Tamari är sojans urform: den mörka, tjocka vätska som från början rann av misomäsken och samlades i botten av kärlet, därav namnet, av tamaru, att samlas. Den bryggs nästan enbart på sojabönor med lite eller inget vete, vilket ger familjens tätaste umami och tyngsta kropp. I Sverige är den känd som glutenfri soja, en sanning med en brasklapp som står nedan.

Sensorisk analys

Pyramid och karaktär

Doft

ur burken

  • mörk jäst
  • böna
  • karamell

Smak

på tungan

  • tät umami
  • sälta
  • mörk sötma

Eftersmak

det som stannar

  • långt
  • tjockt
  • runt
SÄLTASÖTMAUMAMISYRAJÄSNINGSDJUPKROPP

Karaktär 0-100 per axel, satt i förhållande till övriga poster i samma familj. Redaktionell bedömning av en typisk portion, inte mätvärden.

Bakgrund

Fakta

Namnet
av tamaru, att samlas; det som samlades var vätskan som pressades fram ur misons vikt, och urformen var en biprodukt innan den blev en egen vara
Sammansättning
nästan enbart sojabönor, med inget eller mycket lite vete; det är bönprotein som blir umami, och den höga bönandelen är hela typens karaktär
Varning
JAS-standarden tillåter små mängder vete i tamari, så glutenfri är en egenskap hos den enskilda flaskan, inte hos typen; den som köper för glutenets skull ska läsa etiketten, inte typnamnet
Ursprung
Chubu är hemtrakten, med Aichi, Mie och Gifu som de klassiska länen; kopplingen till misobryggningen är källfäst, och berättelsen om munken Kakushin på 1200-talet återges ofta som startpunkt
Användning
sashimisoja framför andra, och lacken i teriyaki och på senbei; tjockleken gör att den bär glans där koikuchi rinner av
Andel
omkring 1,5 procent av den japanska produktionen, en liten men tydlig nisch

I köket

Användning

Dosering
mindre än koikuchi; umamin är tätare och tar mer plats i munnen
Tidpunkt
bäst sent eller rått, i dippskålen eller som glaze mot slutet; långkok jämnar ut just det som gör den värd sitt pris
Notering
för glutenfri matlagning gäller etikettens ord, inte typens rykte; svenska fridiskens tamari är oftast certifierad, japansk butiks-tamari är det inte alltid

Fortsätt utforska

Relaterat i Zukan

Belägg

Källor

  1. たまり醤油 (japanska Wikipedia) (hämtad 2026-08-15)
  2. Soy sauce (Wikipedia) (hämtad 2026-08-15)

Sammanställd av Basim Ali Yoshiguchi. .